Att elda på rätt sätt.
Veden ska vara torr. Den bör vara lagrad minst ett år torrt och luftigt, inte under en presenning.
Den ska också vara kapad i lämplig längd och kluven. Vid upptändning krävs tändved, det vill säga stickor och tunnare vedträn.
Starta snabbt. När du tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga äm-nen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper samt rikligt med torr, finklu-ven ved är viktigt. Först när tändveden brinner ordent-ligt ska du lägga på grövre vedträn. Veden ska passa till pannans vedmagasin. För korta vedträn gör att mer miljöskadliga ämnen släpps ut. Ett nytt vedinlägg ska göras först när det bildats en ordentlig glödhög.
För att elden ska brinna krävs det förbränningsluft till eldstaden. Även om det finns luftinsläpp kan det vara svårt att få drag i skorstenen om eldstaden inte an-vänts under en längre tid. Det kan underlätta att ha ett fönster på glänt tills dess att elden har tagit sig ordent-ligt. När du eldar i pannan bör du göra det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. På en del nyare pan-nor finns avancerade reglersystem med lambdasond och O2-styrning. Lambdasonden justerar automatiskt förbränningsluften under eldningen. Bränslet brinner då optimalt och utsläppen minimeras.
De flesta lokaleldstäder är avsedda att elda högst 3 kilo normaltorr ved i timmen. Om du eldar mer ved kommer rökgastemperaturen att bli farligt hög och det kan medföra brand. Kontrollera skötselanvisningen för att få besked om rätt mängd bränsle för respektive eldstad. Om uppgiften saknas, kontakta tillverkaren för besked.
Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Spe-ciellt stor är risken när en kall skorsten värms upp kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruerade för oljeeldning. Eldar du med ved i en sådan panna kan rökgastemperaturen nå 600 grader. Inga skor-stenar är gjorda för så höga temperaturer. De flesta rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350 grader. Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om det saknas kan den köpas från installatören. Ett annat sätt att kontrollera brandrisken är att mäta yttemperaturen på skorstenen i bjälklaget. Understiger temperaturen 60 grader är det ingen risk för överhettning.
En vanlig brandorsak är slarvig askhantering. Sot och aska ska förvaras i en plåtburk med tätt lock. Det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn, därför måste askhinken stå på ett obrännbart material.
När det är varmt ute ska du bara se ett daller i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga, på samma sätt som det ryker ur munnen om du är ute i minusgrader. Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning, till exempel för lite lufttillförsel eller skräpved.
Det finns ingen anledning att strypa förbränningsluften så att elden bara ligger och pyr, så kallad pyreldning. Det för bara med sig mycket sot och tjära i skorstenen och röken stör grannarna. Det blir inte heller någon energibesparing att elda på det sättet. Risken för en sotbrand i skorstenen är dessutom stor.
Det är inte tillåtet att elda plast eller hushållsavfall, målade eller tryckimpregnerade brädor eller annat brännbart avfall i en villapanna. Det ger ohälsosam, irriterande och miljöstörande rök.
Med mycket sot i rökkanalerna, på grund av dålig förbränning eller pyreldning, finns risk för sotbrand i skorstenen. Då blir temperaturen i skorstenen lätt 1 000 grader, vilket kan leda till överhettning och brand i huset. För att minska risken för sotbrand behöver skorsten och eldstad sotas med regelbundna perioder. Enligt lagen om skydd mot olyckor är alla skyldiga att låta skor-stensfejaren sota och utföra en kontroll av brandskyddet enligt de frister som Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap bestämmer. Kommunen beslutar om fristerna för sotning och taxorna. I samband med sotningen görs en enklare kontroll av brandskyddet.
Om sotbrand uppstår i skorstenen, gör så här:
Andra vanliga brandorsaker är förstörd isolering på rörskorstenar, otäta skorstenar eller att gnistor från skorstenen blåser in under trasiga tegelpannor.
Mer information finner du på Skorstensfejar-mästarnas Riksförbund, skorstensfejare.se, Energimyndigheten, energimyndigheten.se och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, msb.se
Telefon 010-499 28 80
E-post info@sotarna.com
Om sotbrand uppstår i skorstenen, gör så här:
Skorstensfejarmästarna
Blåportsgatan 7
371 56 Karlskrona
Telefon 010-499 28 00
E-post info@sotarna.com
© Skorstensfejarmästarna Syd AB
Integritetspolicy