Minst fyra olika pannkonstruktioner kan användas för vedeldning. Enkelpannan har en eldstad, och är avsedd för ett enda bränsleslag. Pannan kan vara renodlad olje- eller gaspanna eller integrerad med en pellets- eller flisbrännare. Kan samma eldstad nyttjas för flera bränsleslag, till exempel genom att svänga undan oljebrännaren och elda med ved istället, brukar pannan kallas för kombipanna eller kombinationspanna. Nästan alla moderna vedpannor ,är kombipannor, och kan alltså användas för både olja och ved. Men tänk på att kombipannor, som främst är gjorda för oljeeldning, är vanliga i brandskadestatistiken då de används för vedeldning.
En dubbelpanna eller trippelpanna har alltid skilda eldstäder för olja, ved och el. Oljebrännaren kan därmed sitta kvar i pannan även om du eldar med ved. Pannorna var vanliga på 1960- och 1970-talet, då oljan var billig. De är avsedda för oljeeldning i första hand. Vedeldstaden ska främst användas i nödfall vid haveri eller strömavbrott. Undvik att elda ved i en dubbelpanna. Däremot kan den gärna kompletteras med en pelletsbrännare. Storskalig och långvarig vedeldning är direkt brandfarlig och orsakar lätt klagomål på störande utsläpp.
En panna avsedd att monteras i kök kallas kökspanna. Den har ofta en I kokplatta för matlagning, och ibland även en ugn. Kökspannor har under senare år blivit allt populärare också i nyare hus. Man har små energibehov och slipper kostnaden att bygga ett separat pannrum. Idag finns några riktigt bra kökspannor att välja bland. Dessa har prestanda som möter dagens höga krav på teknik. Äldre kökspannor däremot hör inte längre hemma på marknaden.
Allmänt om förbränningsprinciper
Pannor och lokaleldstäder kan också delas in efter olika förbränningsprinciper, som beskriver luftens väg genom eldstaden. Vid vedeldning ger underförbränning, eller omvänd förbränning, normalt bäst prestanda. Eldar du med olja, pellets eller flis, kan däremot överförbränningspannor vara bättre.
Vid överförbränning tas rökgaserna ut i den övre delen av eldstaden. Förbränningen sker över veden. Hela vedmagasinet antänds på samma gång. Eldningen är därför intensivast under första tiden efter att veden lagts in och avtar sedan allt efter hand. Du får bästa förbränningsresultat om bara halva eldstaden fylls med ved.
Varning! Se upp med höga rökgastemperaturer. Genom att allt bränsle antänds samtidigt kan värmeeffekten bli extremt hög. Pannans konvektionsparti hinner inte ta vara på all energi, utan rökgastemperaturen kan skena iväg och bli mycket hög. Överförbränning bör undvikas och istället användas i kombination med pellets- och flisbrännare.
Vid underförbränning tas rökgaserna ut ovanför rostret, men i den undre delen av eldstaden. Vedmagasinet förbränns underifrån. I takt med att bränslet brinner av i botten rasar nytt bränsle ner i förbränningen. Eldningsprincipen är enkel och effektiv, men förutsätter att bränslet travas tätt i eldstaden. En konisk eldstad minskar risken för att bränslet ska hänga upp sig.
Omvänd förbränning liknar underförbränning. Skillnaden är att primärluften tillsätts ovanför rostret eller keramikhällen och passerar ned genom rostret till rökgasuttaget i askutrymmet. Jämfört med annan teknik går luften den omvända vägen, därav namnet. De flesta moderna vedpannor har omvänd förbränningsteknik.
Ersätt gammal teknik med modern
Vedförbränningstekniken har utvecklats mycket. En traditionell vedpanna, utan keramisk brännkammare, har sällan en verkningsgrad över 60-65% och miljövärdena kan vara 100 gånger sämre än med modern teknik. Moderna vedpannor har cirka 90% verkningsgrad. Vid normal eldning sparar du årligen 7- 8 m3 ved, och minskar utsläppen av tjärämnen från 45 kg till ungefär 0,5 kg.
Att moderna pannor är så mycket bättre beror förstås på att de har okyld brännkammare, men också fläktstyrning. Fläkten skapar stabilare och mer kontrollerade förhållanden för förbränningen. Det finns både sugande och tryckande fläktar. En tryckande fläkt ger lättare en bra omblandning (turbulens) än en sugande fläkt. Men en sugande fläkt kan vara bättre när det gäller att förebygga att vedmagasinet hänger upp sig och att det ryker in i samband med påfyllning. Det går därför inte att säga att det ena är bättre än det andra.
Blålågeteknik är en förbränningsprincip som kan utnyttjas såväl i pannor som i brännare. Tekniken kännetecknas av att flamman är helt genomsynlig och saknar lyskraft. Syns någon färg är dem blåaktig, därav namnet. Blålågeteknik eller aldehydförbränning, skapas genom att vedens vattenånga under kraftig turbulens kolliderar med bränslegasens kolväteföreningar. Tyngre kolväten sönderdelas till .lättare kolväten. Dessa kan sedan förbrännas snabbare. För att fä blålågan stabil måste pannan vara fläktstyrd.
Tekniken ger närmast en helt sotfri flamma, högre verkningsgrad och förbättrade miljöprestanda. Blålågepannorna kom ut på marknaden i slutet av 1980-talet, och har sedan dess utvecklats ytterligare. Prestandan har blivit allt stabilare. Tekniken är idag också mer förlåtande för ojämn vedkvalitet och om man gör misstag som eldare.
Tillverkarna erbjuder idag vedpannor som själva känner av, och ställer in, optimala prestanda. Tekniken bygger på en lambdasond placerad i rökgaserna och med hjälp av ett styr-program som reglerar varvtalet på fläktarna. Detta för att pannan alltid ska ge bästa möjliga prestanda vid förbränningen. Det börjar också komma vedpannor med programmerbar eltändning som släpper på förbränningsluft först när antändningstemperaturen är uppnådd. Härmed minskas utsläppen vid uppstart.
Värmebehovet styr eldningen
Med utgångspunkt från energibehovet kan du lätt beräkna hur mycket ved som ska eldas. En sådan uträkning kan vara både nyttig och lärorik när det gäller att förstå vedeldningens förutsättningar.
Låt oss anta att en villas energibehov är 3,6 m3 olja eller 28 000 kWh. Om vi för enkelhetens skull sedan anser att det går 7 gånger så mycket bra ved som olja, så får man räkna med att årsbehovet av ved med samma verkningsgrad och värmekomfort blir 25 m3 travad ved.
Behovet av energi är 3 600 liter olja på 365 dagar, det vill säga ungefär 10 liter per dygn i genomsnitt. 10 liter olja per dygn är lika med 0,4 liter olja i timmen. Omräknat till ved är det mindre än 3 liter per timme. Om ett vedträ är en halvmeter långt och 10 cm i kvadrat, så rymmer det 5 liter och ska alltså fås att brinna i 1,5 timme.
Svårigheten att elda ved är inte att elda veden som sådan Är veden bara tillräckligt torr, tillräckligt finkluven och det finns tillräckligt med luft, kan du elda i praktiskt taget vilken utrustning som helst utan att det ryker och pyr. Det svåra är att elda veden med rätt hastighet som svarar mot byggnadens behov.
Moderna hus förbrukar för lite energi. Lösningen är antingen att öka behovet av energi (ackumulatortank) eller att minska effektuttaget (flis- eller pelletseldning). En ackumulatortank ökar energibehovet tillfälligt. Du eldar mot ackumulatortankens behov och utnyttjar energilagret tills det är dags att elda nästa gång, på vintern kanske en gång per dygn och sommartid en eller ett par gånger i veckan. Behovet har anpassats till förbränningen.
Ackumulering
Att ackumulera – lagra – energi är inget nytt. Människan har i årtusenden ackumulerat energi genom att värma stenar för att förbättra bekvämlighet, komfort och spara på bränsle. Kakelugnen är ett medernare och välbekant exempel på värmelagring. Den eldas på kvällen och är varm hela natten.
l kombination med vedpannor används ackumulering i form av större vattentankar. Ackumulatortanken ger ett flexibelt värmesystem. Ackumulatorn kan när som helst laddas med den energiform som just för stunden lönar sig mest att använda. Det kan vara ved, flis, pellets, olja, solvärme eller elström, det spelar ingen roll vilken. Alla eldningsutrustningar har alltid ett effektläge, där förbränningen är den bästa möjliga. Ackumulatortanken har ett stort energibehov. Du kan därmed optimera eldningen genom att elda i det effektläge, där bästa prestanda nås. Ackumulatortanken sparar därför energi.
Att ackumulatortanken ökar komforten är självklart. Så länge tanken innehåller energi kan denna i lagom takt tas tillvara i form av radiatorvärme och tappvarmvatten. Många underskattar även ackumulatortankens egenskaper som effektutjämnare. Genom att elda mot ackumulatortanken kan du klara kortare höga effekttoppar , utan att komforten blir lidande. Även om effektuttaget är betydligt högre än pannans effekt, kan dessa toppar klaras genom tankens energilager. Detta är inte minst viktigt i kombination med flis- och pelletseldning, samt vid tillfälliga men stora behov av tappvarmvatten.
Installera ackumulatortanken som värmesystemets hjärta. Det betyder att shuntgrupp, tappvarmvattenberedning och eventuella elpatroner alltid ska sitta i tanken. Pannan, solfångaren eller värmepumpen är bara en energikälla till den. Det är i ackumulatortanken allt strålar samman. En ackumulatortank är aldrig onödig. Du har alltid nytta av en ackumulator och kan när som helst, utan stora kostnader, byta energiform. Det är viktigt inte minst med dagens svängiga energipriser.
Ackumulatortankar finns i olika varianter och kombinationer. Installationerna kan göras med öppna eller slutna expansionskärl samt vara trycksatta eller övertrycksfria. En grundregel är att alltid ta hjälp av experter när det gäller val av installationsmetod och dimensionering.
Expansionssystem
Expansionskärlet ska ta upp hela vattenvolymens ökning, det vill säga skillnaden mellan det kalla och det varma vattnets volym.
När en ackumulatortank installeras ökar expansions volymenradikalt och måste kompenseras med ett större expansionskärl.
Installera om möjligt ett öppet expansionssystem. Detta för att både minska storlek på kärlet och underhållskostnad. I öppna expansionskärl tar volymen aldrig understiga 5% av den totala vattenvolymen. Det är bra med ett större kärl, eftersom du inte behöver återfylla den vattenmängd
som avdunstar lika ofta. Tänk på att ta med såväl tank-, radiator- och pannvattenvolym samt volymen i samtliga rörledningar i beräkningen. Rymmer ackumulatortanken 2 000 liter, kan du utgå från att den övriga vattenvolymen är ungefär 350 liter. Det gör totalt 2 350 liter i beräknings volym och ett expansionskärl på minst 120 liter.
Ett öppet expansionssystem är, med undantag för återfyllning av avdunstat vatten, normalt sett underhållsfritt Men du bör inför varje eldningssäsong kontrollera att säkerhetsventilen är öppen. Det sker enklast genom att fylla på lite vatten i systemet och samtidigt titta på pannans manometer (tryckmätare). Trycket ska då stiga, men ska snabbt återgå till normalläget så fort kranen stängs. Stannar mätaren vid ett högt tryck – eller dalar sakta tillbaka – är det absolut nödvändigt att omedelbart tillkalla en rörinstallatör för att åtgärda felet. Viktigt är också att expansionskärlet isoleras väl, eftersom frusna kärl kan explodera.
Ibland kan det vara svårt, eller rent av omöjligt, att använda öppna expansionssystem. Då kan du använda ett slutet expansionskärl i pannrummet. Detta ställer större krav på säkerhetsutrustningen och installatörens kompetens. För att få använda ett slutet kärl kräver lagen att man måste ha minst tre av varandra oberoende säkerhetssystem till skydd mot övertryck vid kokning. Normalt räcker panntermostaten, en säkerhetsventil och en termisk te1nperaturbegränsare.
Förvissa dig om att du får rätt storlek på det slutna expansionskärlet. Många, även bland fackfolk, vet inte att ett slutet kärl måste vara mycket större än ett öppet. Ett slutet expansionskärl blir ofta dubbelt så stort som ert öppet. Underhåll och tillsyn av slutna systern är viktigt. Kontrollera med jämna mellanrum att förtryck och membran är i ordning, att säkerhetsventilen fungerar och att den termiska temperaturbegränsaren öppnar när den ska.
Eldning med flis eller pellets
Flis· och pelletseldning kan vara ett alternativ för att få en lätt bekväm och närmast helautomatisk uppvärmning. Eldning med briketter kräver däremot ofta en mer manuell hantering, och passar kanske allra bäst i kakelugnar och ackumulerande eldstäder i villor.
Fliseldning
Har du inte plats för en ackumulatortank, eller inte vill ha någon, måste veden fås att brinna långsammare. Enklast är att hugga veden till flis. Matas sedan en flisstoker med flis, räcker det med att det brinner en knytnävsstor mängd flis per tidsenhet. Du anpassar då förbränningen till behovet och kan elda utan ackumulatortank.
Man skiljer på utrustning för torr eller våt (grön) flis. För torrare bränslen används en stokereldning . Bränslet skruvas in i en mindre förbränningskopp i pannans eldstad. Förbränningsluften styrs med hjälp av fläkt. Du kan få automatisk start och stopp med eltändning som vid behov startar förbränningen.
För fuktigare bränslen behövs en förugn. Denna keramiskt infodrade förbränningskammare är placerad före pannans eldstad. Keramiken höjer temperaturen så att bränslet torkar snabbare. Förugnar bör brinna kontinuerligt, eftersom de har en större värmetrög massa. Därför bör underhållsfyr hållas i förugnen vid låg belastning.
Det finns en lång rad olika tekniker på marknaden. De allra enklaste är sågspånsugnarna som fylls på manuellt, och brinner med en traditionell dragregulator med självdraget i skorstenen som drivkraft. De mest sofistikerade utrustningarna har automatisk inmatning och lambdasonder som kontinuerligt bevakar och justerar förbränningen.
Men trots att många hus har värmts med flis under flera år, uppfyller endast ett fåtal av utrustningarna krav på brandsäkerhet. Tillbud och tillbakabränder, där en brand går bakvägen via exempelvis skruvar till bränsleförrådet, är tyvärr vanliga.
En anläggning med godtagbar säkerhet ska ha minst två, helst tre, av varandra oberoende säkerhetssystern som förhindrar bakbrand. Minst ett av dessa ska dessutom fungera även vid strömavbrott. l Lantbrukets Brandskyddskommittes (LKB) rekommendationer står tydligt och utförligt hur en säkrare fliseldningsurustning ska utföras.
Ett flislager kan börja mögla, och efter 2-3 veckor börjar mögelsvamparna sprida sina sporer. Fliseldarsjuka är en obotlig sjukdom som orsakas av att lungorna överexponerats för mögelsporer. Symtomen kan vara allt från influensaliknande huvudvärk med feber till häftiga allergiska reaktioner på all träfiber. I värsta fall kan sporerna utveckla lungödem, som i sin tur kan ge upphov till cancer.
Det är mycket viktigt att flisförrådet byggs enligt gällande kunskap. .Placera helst både pannrum och förråd i ett fristående pannhus eller i byggnader, där du och andra personer normalt inte vistas. Tänk också på att stora högar med .rå flis kan självantända.
Pelletseldning
Pelletseldning har utvecklats fantastiskt de senaste åren. Idag kan alla villaägare från Stockholms innerstad till yttersta skärgårdsöarna och fjällvärlden få sin pellets hemlevererad genom ett telefonsamtal. Och detta till priser som ofta är mycket konkurrenskraftiga.
Pellets kan köpas på bulk eller i säck. Bulk innebär lösvikt. Pelletsen levereras med tankbil, och önskad volym blåses in i ett speciellt byggt förråd. Detta är normalt den billigaste leveransformen och kräver vanligtvis en viss minimikvantitet för att leveransen ska vara fraktfri. Du kan också få pellets levererad i så kallad storsäck. Den väger omkring 800 kg, står normalt på pall och kan flyttas med en handtruck. Dyraste alternativet., men kanske det vanligaste för villaägare genom sin lätthanterlighet, är pellets i småsäck. Vid tillverkningen säckas sållad pellets i 16-25 kg säckar och lastas på pall, som distribueras hem till dig som användare.
Dessa så kallade förädlade biobränslen är tillverkade av torkat och pressat sågspån. Fukthalten är så låg att bränslet .inte kan mögla. Utsätts lagret för vatten kommer ursprungsvaran tillbaka – rå sågspån.
I Sverige har vi idag ett 30-tal pelletsfabriker, från Malmö i söder till Luleå i norr. Dessa har en årlig produktionskapacitet på mer än I miljon ton pellets. Inom landet finns råvaror för minst 2 miljon ton pellets per år.
Vi har eldat med pellets i Sverige i dag i cirka 20 år. Idag finns bra teknik, och pelletseldningen minskar en aning bland landets villaägare. Energiformen är lättillgänglig, bekväm och ekonomisk.
Eftersom pellets är torrt och ofta även innehåller finfraktioner, är risken för tillbakabränder större än med flis. Därför gäller det att vara noga med säkerheten.
Pelletsbrännare och Pelletspannor
Sveriges Provnings- och Forskningsinstih1ts (SP) har ett eget kvalitetsmärkningssystem, P-märkning, som borgar för högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det finns idag många P-märkta pelletsbrännare och en handfull P-märkta pelletskaminer på marknaden. Välj alltid P-märkta produkter om du vill ha en bra och säker pelletseldning och är osäker på tekniken.
Även en integrerad pelletspanna kan användas. Den har brännaren inbyggd och kan bara installeras som en enhet. En integrerad pelletspanna ger normalt bästa förbränningsresultat, eftersom de tekniska egenskaperna redan från början är optimerade till varandra.
Det finns undermatad, övermatad och sidomatad teknik när det gäller pelletsbrännare. Med undermatad teknik skruvas bränslet in underifrån i en förbränningskopp. Med den övermatade tekniken kommer bränslet via ett fällschakt ovanifrån, och med sidomatad teknik skruvas bränslet
in från sidan.
Man skiljer också på uppåtbrinnande och sidobrinnande teknik. Med en uppåtbrinnande teknik lämnar flamman brännarkoppen uppåt, och med sidobrinnande riktas flamman rakt in i eldstaden likt en oljebrännare.
En pelletsbrännare ansluten till en befintlig vedpanna ger ofta verkningsgrader på 75-80% om pannan är någorlunda tät och välisolerad. Kombinationen klarar med råge myndigheternas miljökrav för fastbränsleeldning. Pelletsbrännaren kan därför vara ett alternativ till ackumulatortank när myndigheternas krav på utsläpp skärps.
Även om miljökraven klaras utan ackumulatortank, kan det ändå vara fördelaktigt att använda ackumulering i kombination med pelletseldning. Så länge det inte finns modellerande teknik som själv ställer in förbränningseffekten utifrån aktuellt effektbehov, startar och stoppar tekniken med olika intervall. Varje start och stopp innebär några minuter med prestanda som inte är optimala.
