Förr var det vanligt att det fanns med en bagare och en sotare i Luciasföljet. Här reder vi ut varför det var så.
Från slutet av 1800-talet åtföljdes Lucia ofta av någon som hjälpte till att bjuda på kaffe. Efterhand blev det vanligt med tärnor, som med undantag av kronan, var likadant klädda som Lucian själv. Det var vid denna tid också vanligt med stjärngossar, sotare och bagare. Stjärngossar var tidigare typiska för Staffansgången på Annandagen, men blev med tiden en del av luciaföljet. Bagare hade ofta till uppgift att bjuda på bröd. Bagarna konkurrerades under 1920-talet ut av stjärngossarna.
Bagaren och sotaren var varandras motsatser där sotarmurren stod för det mörka i livet. Ibland förekom också en Judasfigur som också den skulle stå i kontrast mot det goda. Tomtar, både vuxna med mask och nissar, kunde redan från slutet av 1800-talet ingå i tåget. I nyare tid har pepparkaksgubbar varit ett inslag i tågen. Under de senaste decennierna har det blivit vanligt med nya följeslagare till Lucia som t.ex. personer utklädda till julklapp eller julkula.
