Lokaleldstäder – en översikt

Lokaleldstäderna saknar normalt vattenmantling. Då kan tyckas att de har bättre fortsättningar att klara uppställda miljökrav än en värmepanna, eftersom eldningen inte behöver avbrytas för att undvika kokning. Inte heller behöver tas hänsyn till de stora effektvariationerna vid förbrukning av tappvarmvatten. Kaminerna är givetvis inte byggda för att elda hushållssopor, vilket tyvärr sker och orsakar miljöstörningar.

I allmänhet ger en lätt kamin snabb värme med hög effekt medan en tung eldstad, typ kakelugn eller täljstensspis, avger värme långsamt med låg effekt. Många har erfarenhet av att man med en braskamin snabbt får alltför varmt och måste avbryta eldningen eller strypa förbrännings luften. Det är svårt att få jämn värme med lokaleldstäder. Att elda en värmetrög kakaleugn ger emellertid bäst förutsättningar, eftersom effektbehovet i en villa är mycket litet.

Grundregeln är därför att välja en lätt eldstad om du snabbt vill öka temperaturen i till exempel fritidshus och sporadiskt använda lokaler, eller har en stor villa med öppen planlösning. Är däremot effektbehovet lågt och eldstaden ska ersätta en större del av energiräkningen, ska en tumg eldstad användas.

Begreppet trivseleldning myntades i mitten på 1980-taIet när miiljökraven infördes i bygglagstiftningen (NR 1988). När tjäremissionskravet då ställdes för kaminer och kakelugnar uppstod frågan “Vad gör vi med Öppna spisar?” Man konstaterade att en öppen spis har en mycket dålig verkningsgrad, ofta runt 15 %, och alltså inte eldades för uppvärmning utan enbart för trivsel. Därmed skapades bregreppet “trivseleldning” och öppna spisar undantogs från miljökravet.

Trivseleldning avser därför egentligen enbart eldning i öppna spisar, Men begreppet har vidgats och används idag för i stort sett all eldning i sekundära värmekällor.

Primära och sekundära värmekällor

Lokaleldstäder är avsedda att sprida värme via strålning och luftkonvektion. Ofta ger dessa eldstäder värme till i huvudsak de rum som är öppet förbundna med värmekällan. Det kan vara kaminer, braskaminer, öppna spisar och järnspisar. De kan sägas vara sekundära värmekällor som i första hand ska komplettera ett annat värmesystem.

Kakelugnar och pelletskaminer är däremot byggda för att vara primära värmekällor som ska värma större delen av en byggnad. Tillverkarna av pelletskaminer har dessutom valt att följa de strängare miljöreglerna för värmepannor. En pelletskamin liknar därför mycket en pelletseldad varmluftspanna. Det finns även vattenmantlade pelletskaminer som värmer både radiator- och tappvarmvatten.

Dessa beskrivs ändå här, eftersom de kan vara ett alternativ till en braskamin eller kakelugn om du har direktverkande elvärme.

Det är viktigt att vara medveten om riskerna med att använda en sekundär värmekälla som primär. Många kaminer är inte byggda för att eldas kontinuerligt med hög effekt. Det blir för varmt. Risken vid normal användning är liten, förutsatt att installationen är rätt utförd och kontrollerad av skorstensfejarmästaren eller annan sakkunnig på din ort. Men förhållandena förändras snabbt vid till exempel längre strömavbrott, då hård eldning under många timmar ökar riskerna.

Kaminer och braskaminer

Med kaminer avses dels fristående eldstäder tillverkade av plåt eller gjutjärn, dels insatser som monteras på eldytan på öppna spisar. Eldstädena är förhållandevis små och har relativt låg värmeeffekt. De kostar dessutom betydligt mindre än en större braskamin eller en kakelugn. En kamin avger nästan all värme i form av strålningsvärme och egenkonvektion runt sig själv.

Genom att kaminerna är så pass små, möter de ofta effektbehovet i en villa ganska bra. Kaminerna får eldas tämligen hårt, vilket vanligen ger ett bättre miljöresultat är med större kaminer som eldas på strypt effekt. Även jämförelsevis små kaminer avger mycket värme. Kontrollera därför noga att avgiven effekt inte är högre effekt än vad din byggnad behöver. Var också uppmärksam på rökgastemperaturen, den kan lätt bli för hög.

Braskaminen är mycket populär och uppskattad i många hem och fritidshus. Den är större än den traditionella kaminen, och har ofta ett kanalsystem för varmluft som sprider värme effektivare. Har braskaminen en fläkt ska den trycka luften genom konvektionspartiet. Då skapas ett övertryck i kaminen och eventuella rökgasläckage kan inte spridas till bostaden.

Tänk också på att luften från en braskamin kan bli mycket het. Eftersom torrt trä självantänder vid under 90°C, måste alla eventuella luftkanaler i samtliga vägg- och bjälklagsgenomföringar brandisoleras. Erfarenhetsmässigt vet vi att många bränder orsakas av att varmluftkanaler ligger dikt mot trädetaljer och reglar. På senare tid har det blivit vanligt att eldstäderna kläs med keramik och täljsten. Detta för att skapa lite värmelager och isolera flamman från ky1da ytor. Det finns också plåt-kaminer med ett yttre skikt av kakel. De kan se ut som kakelugnar, men är traditionella braskaminer.

Kakelugnar och täljstensugnar

Värmelagrande, tröga eldstäder brukar känneteckna kakel- och täljstensugnar. Även om flera modeller idag har små insatser som ger direktverkande konvektionsvärme, är det långt ifrån en braskamins snabba värme. Den traditionella kakelugnen, skapad i mitten av 1700-talet, står sig fortfarande mycket bra i konkurrensen. Detta gäller både verkningsgrad och miljöprestanda.

Sedan 1980-talet har kakelugnar åter börjat nyproduceras. De modulbyggs av material som ger avsevärt snabbare montage och bättre värmelagring. Moderna kakel- och täljstensugnar har likartade prestanda som moderna vedpannor.

Dessa ugnar väger oftast flera ton. Tyngden är både en styrka och svaghet. Styrkan är att massan medger långa rökgasvägar som effektivt kyler rökgaserna och ackumulerar värmen i stenmaterialet. En eldstad på l 500 kg och som eldas morgon och kväll avger värme ganska jämnt fördelat över dygnet. Du kan därmed elda hårt, utan att riskera varken höga rökgastemperaturer eller övertemperatur i bostaden. Långt efter att elden slocknat avges kakelugnens ackumulerade värme till byggnaden. Den stora massan ger dessutom låga yttertemperaturer, så att risken för brännskador vid beröring minimeras. Tänk också på att bjälklaget ska tåla vikten av en kakelugn.

Svagheten med den stora massan är att mycket energi behöver tillföras innan förbränningstemperaturen blir optimal. En kall kakelugn måste också värmas försiktigt. Annars kan värmespänningarna spränga materialet. Bästa miljöresultat uppnås därför om du eldar morgon och kväll, så att kakelugnen inte hinner svalna helt mellan eldningarna. Ju kallare det är ute, desto större brasor. Det är direkt förödande både för konstruktionen och miljöresultatet att elda en kakelugn bara några timmar varje veckoslut.

Öppna spisar

Den öppna eldstaden är inget alternativ för uppvärmning, utan används främst för att skapa trevnad. Öppna spisen ger en god kontakt med flamman, och brinner utan att lufttillförseln kan påverkas speciellt mycket.

En öppen spis kan i extremfallen brinna med negativ verkningsgrad, d v s att den suger ut mer värmd luft än den lyckas producera. Resultatet märks framför allt att det blir kallare och kallare i angränsande rum. Men i normalfallet brukar man säga att en öppen spis har en verkningsgrad på ungefär 15%.

För att förbättra öppna spisens prestanda som värmekälla kan en insats installeras. Samtidigt får spisen helt andra förbränningstekniska egenskaper. Eftersom eldstaden blir sluten kan förbränningsluften strypas. Detta ökar rökgastemperaturen och därmed också risken för sotbrand. Ett problem är att öppna spisens rökkanal är godkänd med tunnare omslutningsvägg än en kamins. Därför kan en installation av insats innebära att också rökkanalen måste förstärkas. Kontakta alltid skorstensfejarmästaren eller annan sakkunnig innan du gör förändringar i öppna spisen.

Järnspisar

Den gamla vedspisen i köket skapar atmosfär och trivsel och börjar åter bli allt populärare. Den är främst avsedd för matlagning och inte som värmekälla, och är därför undantagen samhällets miljökrav. Från början var vedspisen också ett komplement till de kakelugnarna, som i slutet av 1800-talet var de primära värmekällorna.

Vedspisen har en liten eldstad och stora kylande ytor (häll, kokplattor och ugn). Den skulle därmed få svårt att klara dagens miljökrav vid nyinstallation. Det finns dock ett fåtal modeller på marknaden som nytillverkas med godkända miljöcertifikat. Vedvolymen som brinner är liten, så några större miljöproblem orsakar vedspisen sällan. Fördelen är att de stora kylande ytorna ger låga rökgastemperaturer och därmed god verkningsgrad.

Även om vedspisen inte är någon egentlig värmekälla, kan den vara mycket värdefull vid exempelvis strömavbrott. Den ger då både värme och möjlighet till matlagning. Eldar du spisen dagligen och har i övrigt elvärme, syns förstås också tydligt resultat av energitillskottet på elräkningen.

Pelletskaminer

Pelletskaminen kommer ursprungligen från USA, där den funnits sedan bö1jan på 1980-taJet. I Sverige finns ett 15-tal fabrikat, som klarar SP:s P-märkningskrav. Största skillnaden mot en traditionell lokaleldstad är att pelletskaminen redan från början är byggd för att vara en primär värmekälla. Den är alltså konstruerad för permanent drift och ska klara största delen av en byggnads energibehov.

De flesta pelletskaminer är byggda som lätta eldstäder, av plåt eller gjutjärn. Men ytbeklädnaderna kan variera. Kaminen är oftast helautomatisk. Du fyller på ett förråd som via en liten stokereldning och termostatdrift tänder och släcker sig själv utifrån energibehovet. Det räcker ofta med en enda påfyllning för flera dygns eldning.

Kaminerna är ganska små. De kan effektregleras, från några enstaka kW upp till 10-12 kW för de största kaminerna. Därmed blir värmeavgivningen jämn under hela dygnet. Det är mycket bättre med tanke på värmespridningen om eldstaden ger en låg effekt under många timmar i stället för hög effekt under kort tid. De som använder pelletskamin brukar förvånas över hur väl värmen trotsallt sprider sig i byggnaden.

Pelletskaminernas verkningsgrad är 75-85% oavsett vilket effektläge de brinner i. Utsläppsvärdena är bara bråkdelar av myndighetskraven. En pelletskamin är förmodligen den lönsammaste investering man kan göra för att radikalt påverka elförbrukningen i hus med direktverkande el. En betydande trivseleffekt fås på köpet.

Moderna pelletskaminer är byggda för all kunna vara primära värmekällor till skillnad från till exempel vedeldade kaminer och braskaminer

Pelletskaminen är en beprövad konstruktion. Håller du dig till etablerade tillverkare med P-märkta produkter blir du säkert nöjd med funktion och tillgänglighet. Men var uppmärksam på ljudnivån. I kaminen finns trots allt en bränsleskruv, en växellåda, en fläkt och varmluft i rörelse. Kaminen kan aldrig bli helt tyst. Skillnaden är emellertid stor mellan olika kaminer. De tystaste har ungefär samma ljudnivå som ett kylskåp, medan de största och bullrigaste kan jämföras med en dammsugare.

Kamirnerna är oftast konstruerade för eldning med 6 mm pellets. Du bör vara noga med att följa denna rekommendation eftersom kaminen är testad för bästa verkningsgrad vid detta bränsle. Bästa pelletskvaliteten ger normalt inköp på småsäck. Visserligen blir det ett par hundra kronor dyrare per ton, men förpackningen blir bekväm för påfyllning av kaminen.