Sotarens språk – knoparmoj

Inom sotaryrket används termer och begrepp som bara finns inom gruppen sotare, en så kallad yrkesjargong. En yrkesjargong definieras som ”en språkform med speciell stil och med uttryck som används inom en speciell grupp och som inte kan förstås av utomstående”. Ordet kommer av det franska ”jargon” som närmast kan översättas med rotvälska, slang eller fackspråk. Begreppet är å ena sidan ett språk med väldefinierade yrkestermer på tilln exempel verktyg eller metoder, å andra sidan ett hemligt språk som är till för att hålla utomstående ovetande om vad som avhandlas.

Sotningen är dokumenterat sedan 1560-talet då slottet Tre Kronor hade särskilda skorstensfejare anställda. Den kungliga relationen hänger fortfarande kvar, då det endast är gesällutbildade sotare och poliser som har rätt att bära Lilla Riksvapnet i sitt bälte. Det var då ett tungt och farligt arbete där det ofta var unga pojkar som endast arbetade för kost och logi. Sveriges Skorstensfejarmästares Förening bildades 1897. Idag har föreningen bytt namn till Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund.

Sotarnas språk – knoparmoj, består dels av de tekniska termerna, ofta inlånade från tyskan eftersom det svenska sotningsväsendet dominerades av tyska sotarmästare till långt in på 1800-talet. Några exempel på gamla tyska låneord är ”raffel” (skrapa), ”lejder” (stege) och ”krejs” (kvast). Kåpa betecknar en stor rökgång där sotaren stiger (rör sig uppåt) eller far (rör sig nedåt). Kan man inte klättra i rökgången, dvs dom är inte stigbara så betecknas som pipor. En rörgång som räcker från eldstaden upp till skorstenskronan sägs gå på durk och om den går ihop med en annan på vägen upp kallas den för instucken.

Knoparmoj består till stor del av ljudförändringar enligt följande mönster:

• B-språk, betyder att det första ljudet byts mot ett b, skilling blir billing. Ibland förenas ändringen med en enkel ändelse till exempel -el, folk blir bolkel.
• U-språk, betyder att början på ett ord till och med den första vokalen ersätts med ett u, piga blir uga, femton blir umton eller päron blir uron. Om det rör sig om en fras med två ord flyttas ofta de bokstäver som ändrats i det första ordet läggas till i det andra femtio öre blir umti fire eller trettio öre blir utti trire
• J-språk, betyder att den första bokstaven byts ut mot ett j, fågel blir jågel.
• Backslang, betyder att man kastar om stavelser eller ord (bala taklänges), exempelvis sägen man ”lara binken” i stället för bira lanken (dricka kaffe)
• Ordstympning, betyder att man kortar ner slutet av ordet och ersätter det med något annat. I knoparmoj avslutar man ofta med -is, kondis (kondition), podis (potatis), luftis (lögn) eller pesis (sill).

Mycket av knoparmojen är inlåningar från månsing, som var knallarnas hemliga språk. Exemple på sådana ord är bläjd (25-öring), byst (full eller mycket) och nas (lärling. Dessa ord har ofta sitt ursprung i tyska. Ordet byst kommer från plattyskans boesen (dricka) och sotarnas strumpor (sträcklingarna) kommer från order Streifling (benkläder). Andra vanliga ord är feja = sota, kommer från tyskans fegen som betyder sopa, vaska (tvätta sig) kommer från tyskans Waschen.

Även ord från romani är vanligt förekommande i knoparmoj. Exempel på detta är gola = ropa, isingar=byxor, jack=öga, kamma=få (kamma hem), tjuring=kniv. Här kommer också det vanliga ordet moj, som betyder sak, men som används i kombination med annat och kan användas till det mesta: lankmoj=café, korvmoj=korvkiosk, soppamoj= bensinmack.  

Avslutningsvis följer Alf Henriksons dikt ”Sotarspråk” från 1980 ur diktsamlingen Anacka:

Knoparen krejsar i slunget, hans moj är dig svårt att förstå.
Han är fejig på isingar, kurpis och jack där i pipan han flinkt pumpar på.

Han förtjänar sin using på farning och stig till häringar, lanken och sjock,
där i goniga kåpor och guckliga lin han rafflar på uket din stock.

När han flunsat sig trött går han käklustig hem till sin skrasp och får podis och jing,
han får skräckling till kläm, han får fleder och puff och tjabis med spisliga ting.

Ja, han avar från bysaköksimmorna hem och bevaskar sitt tryss och sin kåk
och blir då lika fejlös om noben som du, fast du inte begriper hans språk.