Cancersjukdomar hos sotare

Cancer uppstår genom att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig och växa okontrollerat på grund av skador i cellens arvsmassa. Förändringen i arvsmassan påverkar celldelningen så att den får andra överlevnadsegenskaper. Detta leder till att tumörcellen överlever, när den normala cellen vanligtvis skulle ha dött. Normala celler är programmerade att dö om arvsmassan förändras, men tumörcellen överlever tack vare förändringarna. Härigenom samlas celler, det bildas nya blodkärl och en tumör utvecklas.

Den senaste studien om förekomst av cancer hos svenska sotare baserades på 6.320 sotare under åren 1958-2006. Data för studien hämtades från svenska cancerregistret och register över dödsorsaker och siffrorna för sotarna jämfördes med kontrollgrupper. Studien visade en förhöjd förekomst av cancer hos sotare jämfört med övriga populationen (totalt 813 fall jämfört med förväntade 626 fall).

Cancer i lungor och lungsäck

Den senaste studien visade en ökad risk för lungsäckscancer (9 fall jämfört med förväntade 3 fall). All cancer i lungsäcken som sotarna drabbades av var av typen mesoteliom. Den ökade risken gällde främst för sotare som arbetat länge i yrket. Mesoteliom är en mycket ovanlig cancerform och tidigare forskning har visat att cancerformen mesoteliom i lungor är starkt relaterad till exponering för asbest, medan tobaksrökning inte är en uttalad riskfaktor. När det gäller asbest och uppkomst av cancer är det en partikel, asbestfibrer, som lägger sig i lungan och orsakar ärrvävnad (fibros). På ställen där det finns fibros kan lungan inte fungera och det finns en ökad risk för lungsäckscancer. Denna cancer kan utvecklas 20-40 år efter exponeringen.

När det gäller olika typer av lungcancer konstaterade forskarna i den aktuella studien att den ökade risken för lungcancer (231 fall jämfört med 108 fall) kunde förklaras av att sotarna utsattes för de cancerogena ämnena PAH (polyaromatiska kolväten), arsenik, nickel, krom och asbest. De menade också att den ökade risken för lungcancer i studien var alldeles för stor för att endast vara relaterad till tobaksrökning, även om eventuell samverkan mellan tobaksrökning och exponering för cancerogena ämnen i arbetet inte kunde bedömas i studien.

Cancer i urinblåsa

Den senaste studien visade också en ökad risk för cancer i urinblåsa (70 observerade fall jämfört med förväntade 39 fall). Risken ökade i takt med anställningstid och var därmed tydligare för de skorstensfejare som anställts före 1951. Eftersom man inte såg en liknande trend för lungcancer, det vill säga att lång anställningstid ökade risken för lungcancer, drogs slutsatsen att detta kunde kopplas till ämnen som sotarna exponerats för i arbetet. Ökad förekomst av urinblåscancer har även noterats hos sotare i Danmark, Norge och Finland.

Aromatiska aminer är ett ämne som känt för att vara cancerogent för urinblåscancer, men inga undersökningar har gjorts om sotare utsätts för det. Tobaksrökning är en känd riskfaktor även för urinblåscancer, men forskarna menade att den endast kunde ha begränsad påverkan när det gällde att bedöma riskerna i den aktuella studien.

Cancer i matstrupe

Senaste studien visade också ökad risk för matstrupscancer (16 fall jämfört med förväntade 8 fall) vilket kunde förklaras av sotarnas exponering för PAH och andra förbränningsprodukter. PAH och damm kan samlas i andningsvägarna och därefter sväljas. De kommer då i direkt kontakt med slemhinnorna i matstrupen, vilket kan bidra till matstrupscancer. Även om rökning och alkoholkonsumtion är välkända risker, så betraktades inte dessa som påverkande faktorer i denna studie. Den överkonsumtion av alkohol hos äldre sotare som noterats i tidigare studie från 1972 ansågs inte gälla längre, då dessa inte längre ingick i studien. Som tidigare nämnts i studien om dödsorsaker för sotare så fanns det inte heller någon överdödlighet i skrumplever eller alkoholism hos de skorstensfejare som arbetat mer än 30 år.

Cancer i lever och gallgångar

Studien visade också att risken för primär cancer i lever och gallgångar hade en signifikant ökning för sotare med både kortare och längre anställningstid (totalt 36 fall jämfört med förväntade 20 fall). (I dessa siffror ingick inte metastaser i levern som är vanligt som konsekvens av andra cancerformer.)

Sotare utsätts för organiska lösningsmedel när de rengör feta ventilationsrör, vilket kan förklara den ökade risken. Levercancer är relaterat till hög alkoholkonsumtion, men med samma resonemang som för matstrupscancer var detta var inte relevant som förklaring till den höga förekomsten av primär levercancer i den här studien.

Cancer i tjocktarm

Studien visade också att det var en ökad risk för tjocktarmscancer och att risken hade en viss koppling till anställningstid, det vill säga att risken ökade med ökad anställningstid, vilket kan tyda på att det är arbetsrelaterat. Den största kända arbetsrelaterade risken för tjocktarmscancer är stillasittande arbete. Detta är inte kännetecknande för sotarens arbete, där man i stället är i rörelse under stora delar av arbetstiden. Några studier pekar på ett samband mellan tjocktarmscancer och exponering för asbest. Även om sotarna utsätts för måttliga mängder med asbest i arbetet så betraktas detta ändå som en trolig orsak om den ökade förekomsten av tjocktarmscancer är arbetsrelaterad.