Det finns flera olika yrkesgrupper som utför arbete på tak. Taksäkerhetskommittén är en satsning mellan olika branschpartners och organisationer (Boverket, SKL och Arbetsmiljöverket) som arbetar med att förebygga och minska olycksfallsrisken vid arbete på tak. De har tagit fram en Branschstandard för taksäkerhet som beskriver risker för olika yrkeskategorier och hur dessa risker kan minskas. För sotare beskrivs risker både vid tillträde till taket och vid arbete på taket.
För att ta sig upp på taket är det risk för att skorstensfejare kan:
- Halka på vindsstege, falla
- Falla på tak, snubbla, halka
- Få belastningsskada vid lyft av utrustning
- Skära sig på vassa kanter
- Falla från markstege fall p g a att glidskydd saknas eller är bristfälligt
- Falla från markstege
- Skadas då takstege lossnar
- Falla vid förflyttning på taket, ej förankrad
- Falla vid förflyttning på taket, förankrad
När skorstensfejare arbetar på taket finns ytterligare identifierade risker:
- Fall till lägre nivå från skorsten, ej förankrad
- Fall till lägre nivå, förankrad
- Fall till lägre nivå, bristfälligt förankrad, bristfällig utrustning
- Fall genom taket, glas, plast m m
- Belastningsskada vid arbete
- Person nedanför träffad av fallande verktyg, person eller delar av skorsten e d
- Stöta emot antenn, eller annat, i huvudhöjd
- Skära sig på vassa kanter, t ex huvar
- Inandning av rök, sotpartiklar
Inte bara takarbete innebär fallrisk
Som beskrivits ovan finns det risk för olika typer av fallolyckor. Till de ovanstående typerna kan tilläggas att det även finns fallrisk vid brandskyddskontroll vid tillträde till vindar genom gavellucka på villor (muntlig kommunikation). Statistik från AFA-försäkring visar att skorstensfejare drabbades av flera anmälda fallolyckor under 2008-2014. AFA Försäkring är ett bolag som ägs av arbetsmarknadens parter och som genom kollektivavtal försäkrar mer än fyra miljoner människor i Sverige. Statistiken visar de fallolyckor som blivit försäkringsfall, vilket innebär att det finns ett potentiellt mörkertal över ytterligare fallolyckor som inte har rapporterats. De rapporterade fallolyckorna berodde främst på att markstegen gled nertill, men även p g a problem med takstegar och generella fallolyckor.
Markstegen – den största olycksrisken
Statistiken visar att flera olika typer av fallolyckor berodde på markstegen. Olyckor med bärbara markstegar förekommer ofta i flera branscher. AFA Försäkring och SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) har därför gett ut en skrift 2016 om just arbetsolycksfall och bärbara stegar. Skriften handlar om alla yrkesgrupper som beträder tak. Bärbara stegar har använts under hundratals år och är ett vanligt hjälpmedel i många branscher. Det breda användningsområdet gör att det finns många tillverkare av stegar och ökad konkurrens på marknaden, vilket i sin tur gör att det är viktigt att sprida kunskap om hur en stege ska vara utformad för att vara säker. Förutom själva utformningen av stegen så finns det ökade risker om stegen ställs upp på olämpligt sätt, arbetet utförs som ensamarbete och ifall arbetet utförs under tidspress. Tidspressen har ökat i svenskt arbetsliv, vilket kan göra att den anställde inte tänker lika mycket på säkerheten.
När det gäller skorstensfejare så används ofta bärbara stegar för att ta sig upp på tak. Skorstensfejare bär också med sig utrustning när de klättrar uppför stegen, vilket innebär att utrustning ska balanseras med en hand och endast en hand finns tillgänglig under alla förflyttningar på taket,
Utdrag ur: En skorstensfejares arbetsmiljö, Martina Berglund 2016
