Allmänt om sotarens arbetsmiljö

Sotningsarbetet innehåller flera olika typer av arbetsuppgifter som kan delas upp i två områden. Det första omfattar sotning/rengöring och brandskyddskontroll av förbränningsanläggningar med tillhörande rökkanaler samt imkanaler i storkök. Dessa arbeten utförs i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor. Vid svartsotningen avlägsnas sot från olje-, ved- och pelletseldade värmepannor och eldstäder. I industrisammanhang innebär svartsotning att ta bort sot från större värmeanläggningar och tillhörande rökkanaler. Ibland utförs sotning/rengöring av en aktör och brandskyddskontroll av en annan inom en kommun. Det andra området består av arbeten som utförs på den öppna marknaden med fri prissättning. Här återfinns bland annat rengöring av ventilationssystem och OVK (obligatorisk ventilationskontroll), installationsbesiktningar av eldstäder med tillhörande rökkanaler samt imkanaler i såväl storkök som i privata bostäder. Bland dessa rekvirerade arbeten kan även räknas in statuskontroller, överlåtelsebesiktningar, sprängbesiktningar samt installation av ventilationssystem och brandvarnare med mera.

Med tanke på den rapporterade förhöjda förekomsten av sjukdomar hos skorstensfejare och en konstaterad exponering för olika ämnen i arbetsmiljön finns det starka skäl till att fortsätta undersöka sotares arbetsmiljö, dels för att identifiera risker i arbetet, dels för att kunna skapa bättre arbetsförhållanden.

Den här kunskapsöversikten har som syfte att ge en sammanställning över den kunskap vi idag har om svenska sotares arbetsmiljö. Kunskapsöversikten baseras på rapportering och studier avseende svenska förhållanden. Den fokuserar dels på resultatet av vetenskapliga undersökningar om arbetsrelaterade sjukdomar och risker, men även läget när det gäller fallolyckor och arbete på hög höjd.

Skorstensfejares exponering för faktorer i arbetsmiljön

Skorstensfejare har en arbetssituation där de utsätts för faktorer i arbetsmiljön som ger ökad risk för sjukdomar och olycksfall. Sotningsarbetet innebär exponering för ämnen som kan vara skadliga och arbete på hög höjd medför risk för till exempel fallolyckor.

I Sverige används ved, pellets, kol, koks, olja och naturgas som förbränningsmaterial. Fram till 1947 användes främst ved och kol, medan olja därefter blev vanligast. Från 2000 har användningen av olja minskat medan pellets och ved ökat. Beroende på vilket bränsle som används så resulterar det i olika typer av giftiga ämnen och i olika kvantiteter i kvarvarande sotet.

Studier visar att sotare exponeras för flera skadliga ämnen vid svartsotning såsom kolpartiklar och multi-bensen ringderivat av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). PAH är en förkortning från engelskans Polycyclic Aromatic Hydrocarbons och kallas även för polyaromatiska kolväten eller polyaromater. Det är en grupp av olika aromatiska ämnen som finns i stenkol och petroleum och som bildas vid otillräcklig förbränning av organiskt material. I Sverige är vedeldning och avgaser från vägtrafik de största källorna till förekomsten av PAH. Exponering för material som innehåller PAH har visat sig medföra ökad risk för cancer. Förutom dessa ämnen så utsätts skorstensfejare vid svartsotning även för metaller och metalloider (t ex nickel, arsenik, bly, krom och kadmium), och förbränningsgaser (kolmonoxid, koldioxid, svavelföreningar och kväveoxider). Mätningar visar dessutom att sotare utsätts för stora mängder damm i samband med sotning. Vid sotning i privata hem exponeras sotarna under en åtta timmars arbetsdag för 3,8 mg/m3 inhalerbart damm, medan industriell sotning kan leda till att sotarna exponeras för mer än 1g/m3

Sotare utsätts också för organiska lösningsmedel och tvättmedel som används vid avfettning samt asbest från rör och isoleringsmaterial i eldstäder. Exponering för dessa kemikalier sker genom inandning, förtäring och kontakt med huden, och de kan orsaka olika hälsoproblem.

Sotning omfattar takarbete och därmed arbete på hög höjd. Arbete på hög höjd innebär i sig en risk för fallolyckor som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Vid sotning i privata hem nås skorstenarna också ofta genom att klättra upp på taket via stegar som tillhandahålls av fastighetsägaren. Här kan bristande utformning av stegen samt hur den placeras vid och/eller monteras på taket bidra till risk för fallolyckor i samband med att sotare (med utrustning i ena handen) klättrar upp eller ned för stegen.

Dödsorsaker hos sotare

Som nämnts tidigare finns det flertalet studier som rapporterat att sotare drabbats av olika sjukdomar i större utsträckning än normalt. Den första studien från 1775 pekade på förekomsten av testikelcancer och dessa har som tidigare nämnts följts av flertalet internationella studier om olika typer av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i andningssystemen som drabbat sotare. Eftersom valet av bränsle ger olika typer av giftiga ämnen i sotet så är det intressant att titta på studier som baseras på svenska sotare och svenska förhållanden.

Omfattande studier avseende svenska förhållande har gjorts där man har studerat dödligheten hos svenska sotare. En första omfattande studie gjordes på 80-talet. Den baserade sig på 2.048 män som arbetat minst 10 år som sotare och som avlidit 1951-1979. I studien jämfördes dödsorsak hos de tidigare sotarna med vad som kunde förväntas. Studien visade på en förhöjd dödlighet hos sotarna, 230 avlidna jämfört med förväntade 197,6 personer. Sotarna drabbades av ökad dödlighet i cancer i främst lungor och matstrupe samt sjukdomar i andningssystemet (kronisk bronkit, emfysem och astma). Matstrupscancer och kroniska luftvägssjukdomar förekom främst hos de sotare som arbetat under längre tid. Studien visade också att det varit fler rökare (inklusive före detta rökare) bland sotarna än andra svenska män.

Slutsatsen som drogs var dock att sotarnas exponering för PAH, kväveföreningar, arsenik och asbest i kombination med svaveldioxid kunde förklara den högre dödligheten hos sotare.

En annan studie omfattande 5.464 män visade också ökad dödlighet hos sotare på grund av hjärtsjukdom, sjukdomar i andningsorganen och flera olika typer av maligna tumörer. Där noterades en tydlig ökning av fall i lungcancer som var relaterad till antal år i yrket och det var en femfaldig ökad risk för cancer i matstrupe och lever. Slutsatsen i denna studie var att den ökade dödligheten var relaterad till förbränningsprodukter i arbetsmiljön och inte till rökvanor.

I en senare utökad studie undersöktes dödsorsaken hos 6.374 sotare som avlidit 1952-2006. Här ingick även sotare som anställts efter 1950 då olja blivit huvudsakligt bränsle. Även denna studie visade en förhöjd dödlighet hos sotare, 1841 avlidna jämfört med förväntade 1.422 personer. Några dödsorsaker som lyftes särskilt var olika typer av cancer, psykisk sjukdom, sjukdomar i cirkulationssystemet och andningsorganen samt fallolyckor

Lungcancer är relaterad till rökning och en omfattande hälsoundersökning 1972 av 1.040 sotare visade att det fanns en större andel rökare bland sotare än i övriga befolkningen. En beräkning där hänsyn tagits till det större antalet rökare visade att det trots detta fanns en överrepresentation av lungcancer hos sotarna som relateras till arbetsmiljön. Studien visade också att det inte var någon större skillnad avseende dödsorsaker för sotare som startat sin yrkeskarriär före eller efter 1950, vilket tyder på att skiftet i bränsle inte haft någon påverkan utifrån ett hälsoperspektiv.

Cancer i matstrupe och lever samt ischemisk hjärtsjukdom (t ex kärlkramp och hjärtinfarkt) är sjukdom som generellt är relaterad till högt alkoholintag. Studien visade att det fanns ett större antal fall av alkoholism och skrumplever än förväntat hos sotare som arbetat mindre än 30 år i yrket. Det var dock inte så för sotare som arbetat mer än 30 år. Eftersom det i denna grupp inte var fler fall av alkoholism och skrumplever, men däremot hög förekomst av cancer i matstrupe och lever samt ischemisk hjärtsjukdom, kan man dra slutsatsen att de senare sjukdomarna berodde på faktorer i arbetet.

Forskarna påpekade också att sotare generellt kan tillhöra en grupp som är friskare än övriga män i samma ålder, inte minst när det gäller de som arbetat mer än 30 år som sotare. Det kunde bidra till att riskerna för sotarna undervärderades, d v s att riskerna att drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar i verkligheten var ännu större än vad studien visade.

Med tanke på de ökade hälsoriskerna påpekade forskarna i studierna på vikten av att använda skyddsutrustning och tänka på rökning och alkoholkonsumtion, vilka kan samverka med skadliga ämnen från arbetsplatsen på ett negativt sätt.

Utdrag ur: En skorstensfejares arbetsmiljö, Martina Berglund 2016